Min alldeles egna Ninja-klan
I helgen så var jag med på tjejens första tae kwon do-tävling. Coachade småkids och hejade på massa folk. Vi har nu en liten guldpokal på hörskåpet och en astaggad 7-årig pojke som bara längtar på att få tävla.
För snart 3 år sen (tror jag) så tog jag med tjejen på matchsparring på House of Champions. Hon var då redan skeptisk till kampsport och när när någon blev sänkt efter en snurrande sidspark så var hon övertygad om hon aldrig skulle syssla med något sånt.
Ett 10-kort på gymmet och några box och body combat-pass senare så var hon mer mottaglig. Hon frågade om tae kwon do var kul då hon fått nån lapp om familjeträning och jag sa att de borde testa. Sagt och gjort. Hon och kidsen började på TKD och jag fick sitta med mini-me och kolla på. Vår äldsta slutade efter en termin då hästar är viktigare än highkicks och vår yngsta springer fortfarande runt och sparkar folk i smalbenen och skriker ”ninja” (fantastisk vänster, höger, spark).
Nu gräver vi runt bland boxningshandskar på hyllorna, undrar vems tandskydden är och kör mycket 30º-maskiner. Vi diskuterar skillnader mellan olika kampsporter och discipliner och vad som passar bäst för vem och när. Har en strech-maskin i vardagsrummet, säck under trappan och en speed ball som kan monteras mellan köket och vardagsrummet. Med andra ord, en liten kamsportsfamilj (eller Ninja-klan som jag brukar säga).
Jag försöker vara med på tae kwon don och Lollo och hennes träningskompisar har varit och kört ett tungt thai pass för vår kära Madelein.
Hoppas kunna hålla intresset uppe inom familjen och få fler att inse att kamport inte är det samma som våld (det sistnämnda kan t.o.m. vara svårt hemma efter Sebastians low kicks mot mitt stackars lår igår).
Doggen med den dåliga kondisen
För snart 3 år sen (tror jag) så tog jag med tjejen på matchsparring på House of Champions. Hon var då redan skeptisk till kampsport och när när någon blev sänkt efter en snurrande sidspark så var hon övertygad om hon aldrig skulle syssla med något sånt.
Ett 10-kort på gymmet och några box och body combat-pass senare så var hon mer mottaglig. Hon frågade om tae kwon do var kul då hon fått nån lapp om familjeträning och jag sa att de borde testa. Sagt och gjort. Hon och kidsen började på TKD och jag fick sitta med mini-me och kolla på. Vår äldsta slutade efter en termin då hästar är viktigare än highkicks och vår yngsta springer fortfarande runt och sparkar folk i smalbenen och skriker ”ninja” (fantastisk vänster, höger, spark).
Nu gräver vi runt bland boxningshandskar på hyllorna, undrar vems tandskydden är och kör mycket 30º-maskiner. Vi diskuterar skillnader mellan olika kampsporter och discipliner och vad som passar bäst för vem och när. Har en strech-maskin i vardagsrummet, säck under trappan och en speed ball som kan monteras mellan köket och vardagsrummet. Med andra ord, en liten kamsportsfamilj (eller Ninja-klan som jag brukar säga).
Jag försöker vara med på tae kwon don och Lollo och hennes träningskompisar har varit och kört ett tungt thai pass för vår kära Madelein.
Hoppas kunna hålla intresset uppe inom familjen och få fler att inse att kamport inte är det samma som våld (det sistnämnda kan t.o.m. vara svårt hemma efter Sebastians low kicks mot mitt stackars lår igår).
Doggen med den dåliga kondisen
